Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om den reviderade läroplanen skulle kunna få konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollärare samt rektorer. Vi ville även ta reda på om den reviderade läroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att använda kvalitativa intervjuer där vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade läroplanen som ett stöd i sitt arbete.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen.

Europaparlamentet och rådets direktiv 2006/43/EG syftar bland annat till en långtgående, men inte fullständig, harmonisering av de minimiregler som styr den lagstadgade revisionen inom EU. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet 78/660/EG artikel 51 framhåller att medlemsstaterna har rätt att befria små och medelstora bolag från revision. Delbetänkande SOU 2008:32 angående revisionspliktens avskaffande offentliggjordas den 3 mars 2008. Sammanfattningsvis innehåller delbetänkandet SOU 2008:32 en rad förändringar och genom dessa förändringar kommer problematiken med bankers syn på den reviderade årsredovisningen att ställas på sin spets. Detta då utredningen föreslår att knappt fyra procent av Sveriges 280 000 aktiebolag skall fortsättningsvis omfattas av den lagstadgade revisionsplikten.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen.

Detta arbete riktar fokus mot den nya reviderade versionen av Lpfö98. Uppsatsen bygger på en diskursanalys av den reviderade versionen av läroplanen för förskolan inspirerad av den foucaultanska diskursanalysen. Vår huvudfråga är: Vilken är den rådande diskursen i den reviderade versionen av Lpfö98? Svaret på våra frågeställningar försöker vi nå genom att göra en djupläsning av den reviderade versionen av Lpfö98 med fokus på likheter och skillnader mellan den nya och den gamla versionen av Lpfö98. Fokus i den nya samt skillnaderna mellan den nya och den gamla åskådliggör vi genom att göra en begreppsräkning där vi tittar på hur ofta olika begrepp förekom i den nya respektive den gamla versionen, samt i vilka kontexter begreppen förekom. Vi tar även utgångspunkt i det genealogiska och arkeologiska angreppssätten som är en den foucaultanska diskursanalysens två huvudangreppssätt för att analysera en text eller företeelse.

Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas.

Barnskötares och förskollärares uppdrag har i och med den reviderade läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förändrats och förtydligats. För att kunna anställas som förskollärare, krävs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förändringar av förskolepersonalen och hur har de påverkat relationerna mellan de två yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollärare påverkats? Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förändrats ute i verksamheterna efter att den reviderade läroplanen samt yrkeslegitimationen trädde i kraft sommaren 2011, vad gäller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollärare samt förskolechefer.

BAKGRUND:Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolväsendet som en egen skolform. I den reviderade läroplanen har en ny rubrik skrivits in där förskollärarna har fått ?ett särskilt ansvar?, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade läroplanen börjar gälla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakåtliggande orsaker till den reviderade läroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap.SYFTE:Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares tolkningar av det särskilda ansvaret i den reviderade läroplanen samt att ta reda på hur vanligt förekommande dessa tolkningar är till en större grupp förskollärare.METOD:Den första delen i studien är kvalitativ och bygger på intervjuer från 10 förskollärare från olika stadsdelar.

Att skapa rättvisa prov är något av det svåraste som finns för alla lärare. Denna rapport redogör för ett undervisningsförsök i att praktiskt använda Bloom´s reviderade taxonomi för att validera frågorna till ett prov, som byggs upp för och genomförs på dator. Undersöknings-gruppen utgörs av mina elever som läser kursen programmering A på gymnasienivå. En norsk undersökning har tidigare visat att pojkars provresultat höjs om proven utförs på dator, vilket också visade sig bli resultatet i min undersökning. Men till skillnad från den norska undersökningen så ökade också flickornas resultat i min undersökning.

BakgrundHär presenteras en kort sammanfattning om förskolans framväxt. Vidare presenteras förskolans första läroplan Lpfö98 (1998) för att sedan beskriva bakgrundsfakta kring den omarbetning som gjorts och som bidragit till att förskolan den 1 juli 2011 får en reviderad läroplan.SyfteSyftet med undersökningen är att studera implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan utifrån hur den enskilde förskolläraren ser på, förstår och tolkar Lpfö98 reviderad (2010). Vidare vill vi undersöka vad förskolläraren tror att den reviderade läroplanen kommer innebära för dennes vardagsarbete och verksamhet.MetodFör att kunna undersöka vårt syfte har vi utgått från den kvalitativa metoden self report som forskningsverktyg. Self report innebär att respondenterna skriftligen besvarar en eller flera frågeställningar. Urvalet i denna undersökning är 12 verksamma förskollärare från en mindre kommun i Västra Götalands län.ResultatResultatet visar att förskollärare ser den reviderade läroplanen för förskolan som mer tydlig och preciserad.

Syftet med examensarbetet är att ge en beskrivning av hur förskollärare uppfattar barns matematikinlärning och hur den matematiska verksamheten integreras i den dagliga verksamheten samt undersöka förskollärares uppfattning om den reviderade läroplanens utveckling. Arbetets frågeställningar är följande: ? Hur tänker förskollärarna kring barns lärande i relation till matematik? ? Hur beskriver förskollärarna själva sin dagliga verksamhet med fokus på matematiken? ? Hur uppfattar förskollärarna att den reviderade läroplanen påverkat arbetet med matematik? För att besvara frågeställningarna ovan har intervjuer utfört med sex olika förskollärare, på tre olika förskolor. Den insamlade empirin har analyserats och kopplats samman med relevant tidigare forskning. Resultat visar att förskollärarnas syn på barns lärande gällande matematik ter sig olika och att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig åt.

Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares uppfattningar och åsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen på naturvetenskap i förskolan förändrats från att de medverkande förskollärarna gick ut sin lärarutbildning fram till i dag? Hur tänker de kring den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med den 1 juli 2011, har de förutsättningarna för att kunna nå målen som gäller naturvetenskap?För att nå dessa uppfattningar och åsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollärare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkät som tillsammans med intervjuerna har gett svar på ovanstående frågor.Många av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, två uppfattningar som nämns är: att vara ute i naturen och att värna om miljön. Hälften av de medverkande förskollärarna anser att det är en större fokusering på naturvetenskap i dag än då de gick sin lärarutbildning. Elva av tolv förskollärare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade läroplanen..

Detta arbete ämnar undersöka den reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft 1 juli 2011. Fokus i studien ligger på matematiken och hur den reviderade läroplanen påverkar pedagogernas arbetssätt. Författarna till rapporten har valt att göra textanalys och intervjuer. Magdalena Henriksson ansvarar för textanalysen och Carina Dannfors ansvarar för intervjudelen.Resultatet av rapporten visar att Utbildningsdepartementet vill öka kvalitén i förskolan och satsar på kompetensutveckling och alla pedagoger i denna undersökning har genomgått eller genomgår också kompetenshöjande kurser genom sina respektive kommuner.De pedagoger som intervjuats i rapporten ser både för- och nackdelar med de tydligare målen. En tredjedel trodde inte att revideringen skulle innebära några större förändringar i deras arbetssätt medan två tredjedelar ansåg att de skulle komma att arbeta mer medvetet med matematiken.

Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen från det lagstadgade kravet på revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras är ännu inte fastställt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det är de företag med en omsättning på högst tre miljoner som kommer påverkas.Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vår kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas från revisionsplikten. Vi har även försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning går till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade räkenskaper används. Vår uppsats utgår ifrån en deduktiv ansats med en teoretisk utgångspunkt för att fånga upp studiens syfte.Studien visar att banktjänstemännen i stor utsträckning använder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom även av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger på personen bakom företaget, vilket påvisar att reviderat material och mjuk information likställs vid en kreditbedömning.

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina ägare ska drivas med ägarnas intresse främst. Många regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och ägare. Från och med 1 juli 2005 tillämpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen med ett marknadsvärde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har därför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillämpas på de mindre börsnoterade bolagen från och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rådfråga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har därför valt att i vår studie fånga upp revisorns syn på den reviderade bolagskoden.